Stöd oss!Vill du sponsra eller stödja Festivalpodden? Klicka ovan!

Topp 10: Bästa spelningar festivalsommaren 2014 (Linus)

Festivalhösten är på intåg. Men innan vi går vidare och börjar spekulera kring vilka band som bokas till nästa års festivaler, torde det vara på sin plats att lista de bästa spelningarna från den gångna, fantastiska, festivalsommaren 2014. Och kom ihåg! För att en festivalspelning ska vara minnesvärd är det inte bara det som händer på scenen som räknas – utan allt som händer runtomkring. Och just därför är det här mina tio favoriter:

 

10. Deadmau5 – Sziget

maxresdefault

Innan sommaren drog igång trodde jag att min elektroniska favorit skulle stå för sommarens bästa spelning. Jag hade fel. Själva spelningen var inte av den toppklass jag hade förväntat mig. Vid ett tillfälle hängde sig dessutom Deadmu5 dator, och ett hack i den pågående låten uppstod, vilket ju var en aning pinsamt för honom. Men! Utöver det var förutsättningar härliga. Detta var öppningsakten på Sziget. Och jag hade skadat min fot efter lite för hårt klubbande i Berlin dagarna innan – och fick därför avnjuta spelningen från handikapprampen, på en tältstol. Inte så festligt kanske, men ack så mäktigt att blicka ut över ett enormt publikhav som unisont lös med tändare (läs: mobiler) till Strobe.

 

9. The National – Northside 

The National

Till skillnad från när jag såg dem lira på Roskilde 2013 i dagsljus med en rejäl bakfylla i skallen intog de här Northsides största scen mitt i natten. En perfekt tid att njuta av detta perfekta ångestband. Mysfaktorn blev total. Särskilt med tanke på att min flickvän däckade i min famn när vi satt i gräset (inte för att konserten var tråkig, tror hon var full) vilket gjorde det så mysigt att spelningen lika gärna hade kunnat hålla på för evigt – eller hela natten åtminstone.

 

8. Haim – Roskilde

10345819_353090798177482_2046256075735755956_n

Jag var full. Mina vänner var fulla. Men fullast av alla var basisten Este Haims som pendlade mellan att headbanga och fyllegrina åt den tokröjande publiken. Och ljudet sög satan. EXAKT sådär smutsigt och rått som man vill att det ska vara när världens coolaste rockband intar världens coolaste festival.

 

7. Icona Pop – Roskilde

Skärmavbild 2014-09-23 kl. 13.45.14

Det är alltid lika magiskt att bevittna ett svenskt popunder som Icona Pop. För bara två år tidigare hade de stått på en av Roskildes minsta scener, för att nu göra comeback på en av de största scenerna. 2012 var de kaxiga, med ett självförtroende som sa att de skulle ta över världen. Och nu var där tillbaka och gjorde just det – tog över världen, med en sådan inställning att vi alla rycktes med. Om 2 år ser vi dem på Orange, var så säkra på det.

 

6. Mew – Northside

IMG_7758

Mitt älskade Mew. Äntligen fick jag se dem live. När de lirade på Siesta 2009 eller 2010 eller när fan det nu var blev jag full och råkade ta tåget hem till Malmö. När de lirade på Roskilde 2012 blev jag för full och däckade bakom en husvagn på backstageområdet. Tredje gången gillt med andra ord. När de intog Northside var jag spiknykter, för att undvika nya fylleskandaler. Och när det väl var över kunde jag glatt konstatera att det var värt väntan. Det var värt väntan.

 

5. Röyksopp och Robyn – Northside

IMG_7792

Medan alla creddiga Way out West:are fick vänta tills augusti för att se detta genialiska samarbete kunde vi riktiga festivalare njuta av det redan i juni när vår stoltaste musikexport fick en hel festival att twerka loss tillsammans med henne. Det var inte den bästa spelningen på sommaren, men att höra den hela danska festivalen sjunga med i Dancing On My Own var definitivt ett av de bästa musikögonblicken.

 

4. MØ – Northside 

IMG_7795

Northside hade Lana Del Rey, Arcade Fire och Franz Ferdinand – ändå var det MØ som drog festivalens största publik. Alla var där. Bara året innan, när MØ enbart var ett underground-namn a la PSL-bloggen för oss svennar, såg jag henne inför 200 pers på Debaser i Malmö. Att nu få bevittna henne på hemmaplan, i detta kolossala publikhav kändes mäktigt. Speciellt när man såg den verkliga lyckan som omgav henne. Det var här hon fick sitt slutliga erkännande om att hon är bäst – och hon är så, så, värd det.

 

3. Major Lazer – Roskilde

10524322_354431821376713_21878951056452476_n

Mjo.. Så.. Att.. Hehe.. Roskildes mest utskällda konsert och så.. Ja.. Men alltså.. Det var fett. Det var jävligt fett. Håll kæft.

 

2. Skrillex – Sziget

10298914_367826436703918_8051846561815685845_n

Ännu en Szigetspelning som jag fick bevittna från handikapprampen. Och därifrån fick jag ta del av något av det sjukaste jag sett. Jag fattade ingenting. Plötsligt låtövergångar, tusen laserstrålar, eld, rök, folk på E överallt. Och mitt i detta kaotiska centra stod en liten tönt med en otrolig pondus och styrde sin publik som om de vore marionetter. Jag fattade som sagt ingeting. Men fy fan vad bra det var.

 

1. Nause – Roskilde

Skärmavbild 2014-09-23 kl. 13.44.52

Som jag skrev i inledningen. En festivalspelning ska vara minnesvärd, inte främst för det som händer på scenen, utan även för det som händer runtomkring. Speciellt på Roskilde, där livet är en fest och alla i din omgivning är dina partyvänner. Svenska stekarhouseduon befann sig på rätt plats, vid rätt tillfälle, när detta tillstånd nådde sitt klimax. Min fylla var på topp. Jag var där med alla mina vänner, som också hade sina fyllor på topp. Inte en tråkig min så långt ögat kunde nå. Och medan solen började gå ner över Apollo, Roskildes bästa scen för övrigt, fick Nause äran att förgylla oss i en underbar timme. Som sagt. I det stora hela var det kanske inte den bästa musikupplevelsen för sommaren – men när jag tänker tillbaka på festivalsommaren 2014, idag, imorgon eller om 10 år och ska minnas min roligaste stund – då kommer jag definitivt se tillbaka på denna. Och just därför är det den bästa spelningen festivalsommaren 2014 hade att erbjuda.

 

Inte ens nära:

Macklemore and Ryan Lewis – Sziget
Macklemore lyckades med konststycket att ha längre mellansnack än själva låtarna. Och varje mellansnack handlade i princip om hur tacksam han var över sina framgångar. Så jävla tröttsamt.

Arctic Monkeys – Roskilde
En trött och osympatisk Alex Turner lyckades med konststycket att behandla sina låtar som om han hatade dem när han framförde dem. Och efter ett tag hatade vi också dem. Och honom.

Floggin Molly – Northside
Flogging Molly lyckades med konsttycket att framföra vad som lät som samma låt i en timme medan de, likt speedade duracellkaniner, spelade sönder sina medeltidsinstrument. Har aldrig och kommer aldrig fatta grejen med det här skitbandet.

 

Puss och hej!
/Linus Bjarnelo

Add a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *